15 minuter tidigare.
Kategori: Vardagen
Idag fick klockan ringa 15 minuter tidigare i hopp om att få barnen klara i tid, lyckades det? Absolut inte! Kampen om en stressfri och lugnare morgon fortsätter.
Men jag får väl vara glad att maken kommer upp själv numera, oftast i alla fall. Jag får fortfarande påminna om att ställa klockan och ibland får jag säga till att den har ringt, men inte varje dag och det är ett framsteg vill jag lova.
Efter helgens 4 års kalas vart det en massa gosaker kvar, bra för maken som älskar gosaker. "Rör bara inte barnens godis" sa jag åt honom och han lovade dyrt och heligt att inte röra det. Jag trodde inte heller att han hade gjort det men så såg jag att det bara var en skål kvar, så ett barn har blivit utan godis, snyggt jobbat araben!!
Vi väntar ju tillökning i familjen, yttligare en arab ska ansluta sig till våran lilla skara, nej, nej... jag är inte gravid utan det är en vuxen arab som kommer, närmare bestämt makens bror. Jag brukar fråga maken vad som gick fel när just han föddes, alla hans syskon är fullt normala människor och så har vi då just maken..... så jag hoppas hans lillebror har bättre inflytande på honom än vad jag har, och om maken tror att han ska styra och ställa över sin bror så tror han fel, helt fel. Vi ska minsann visa honom vem som bestämmer här hemma. Men så kommer mina funderingar över hur det ska bli med yttligare en arab i familjen, två fullblodsaraber och två halvblodsaraber och så jag och storasyster...kan detta hem bli stökigare än det redan är? Ja det återstår att se.
