Livet hos familjen Arabsson

Idag var det bara jag och tjejerna hemma och eftersom jag hade en ledig dag så skulle det städas. Jag bad lillasyster att tömma sin byrå så det skulle bli ordning och reda, lägg allt i en hög på bordet så hjälper jag dig sen sa jag.

Under tiden hon höll på så plockade jag och donade i resterande rum och när jag efter en stund kollade in så höll jag på att ramla bakåt!

Hon hade börjat med att lägga allt på bordet men när stapeln blev för hög och allt rasade på golvet så fortsatte hon i samma stil, det låg en sjö, nej fel... ett hav av papper, block, pennor, pusselbitar och ja precis allt man kan hitta i lådor och skåp i ett barnrum. Jag suckade, bet ihop, eller nja... ett liiiitet raseriutbrott fick jag nog, men gick i alla fall dit och hjälpte henne med oredan. Efter ca en timmes krälande på golvet var äntligen rummet klart, precis lagomt utpumpad så inser jag att vi har några rum till. Suckandes igen drog jag fram snabeldraken och till slut såg hemmet respektabelt ut igen.

 

Sen fick jag väl på nåt sätt liv i storasyster som legat och gonat under tiden och vi for iväg och handlade lite, allt från saker vi ska ha till semestern, mat och annat onödigt som alltid har förmågan att komma med hem. En liten fikapaus hann vi också med. Väl hemma tog storasyster tag i middagen och jag for och hämtade lillebror och sen var friden borta. Lillebror som försöker sluta sova middag på dagis var inte på sitt bästa humör och med en retsam lillasyster så har eftermiddagen och kvällen varit plågsam för alla, men mest för mig. Jag köpte några böcker förut idag så efter middagen lade jag mig för att läsa men det var ju dödsdömt redan från början. Från att nästan ha somnat vid middagsbordet fick den lille mannen nya krafter och har sprungit runt och gapat och bråkat och retat allt som rör sig och jag ligger inne i sovrummet och försöker få kontakt med barnens far som tydligen hade rymt fältet. Han fann vi ute i bilen, smart där, riktigt smart! Men så såg jag att han lagat minibussen så jag bet i hop, kammade till luggen, fixade barnen och slog på tv:n för nu är det ändå lagligt för dom att sova.

 

Hoppas nu på en lite lugnare kväll, lite Allsång på skansen, kanske lite mera läsning, men kom precis på att jag skulle hjälpa maken att boka en resa, suckar för etthundraelfte gången idag, ibland är det bara så jobbig, jag vill ju bara ha lite lugn och ro, lite egen tid, men det får jag kanske uppleva den dagen barnen är utflugna om sisådär 15-20 år, shit, då är jag ju näst intill död juh!