Livet hos familjen Arabsson

Jag har alltid tyckt att det ser så jäkla supetöntigt ut när två vuxna människor, förmodligen med vuxna och utflugna barn, sitter på varsit solstol tryckt intill husvagnen eller för all del, husbil som det ska vara nu. De sitter med en kopp eller ett glas i handen och stirrar bara rakt ut. Men skaffa er ett liv, tänker jag alltid när jag ser detta. Hur roligt kan det vara att bara sitta där och stirra?? Men vet ni vad!! Efter dessa dagar är det precis vad jag också vill göra, tänk att bara få sitta där med en bok och min kaffekopp och bara vara. Förmodligen kommer tanken på skilsmässa betydligt färre en tio gånger om dagen och tanken på att googla fram närmaste sommarkollo skulle inte behöva infinna sig. Man kan hyra en kanin över sommaren så varför inte hyra ut ett barn eller två?

 

Det var väl inte min smartaste ide att trycka in fem personer i en liten stuga på 12 kvadratmeter, jag borde ha förstått att katastrofen var ett faktum. Barnen är inte så små längre och behöver större yta och betydligt mycket mera att sysselsätta sig med. Den annars så lugna campingen fick sig ett brutalt uppvaknande när familjen Arabsson stormade in och de pustade säkert ut i morse när vi for därifrån. Allt från vattenpistoler, tjutande leksaker och jagande av fåglar roade de sig med. Väl hos tomten gick det lite lugnare till men när då regnet bröt lös och vi var tvungna att vara inne i stugan några timmar kände jag att nu får det vara nog, inga mera semestrar där vi inte har fullspikat från tidig morgon till sena kvällen så de somnar helt utmattade på kvällen.

 

Jag kan summera dagarna med dessa ord: Helt galet, som vanligt!

 

Semesterns låt är i alla fall denna:

 

 

 

Semesterns bästa var när lillasyster inne på toan släppte kommentaren, precis när en medelålders dam kom in: "Mamma, det luktar lammkött här"

Jag och storasyster vek oss av skratt och undra vad damen tänkte.