Livet hos familjen Arabsson

Ibland syns det allt för tydligt att det är arab blod i mina barn och ibland synes dom helt normala. Just vid tillfällen då dom bråkar (och jag hoppas detta inte händer bland kompisarna) så blir dom så där riktigt huliganbråkiga små araber, precis som deras far. ;) Ni vet den där fula gesten som vissa gör, drar med fingret över halsen, oj, oj, oj.... detta vill jag verkligen inte att dom använder sig av vid bråk utanför dessa dörrar, inte inom dörrarna heller för den delen.

I går morse hör jag hur ett bråk börjar att eskalera inne från deras rum och eftersom lillasyster var tyst och lillebror gastade: "Ska du skära ihjäl mig nu" så förstod jag vad som föregick där inne. Men lillasyster har lärt sig att göra saker i det tysta i hopp om att vi inte ser och hör henne och pratet om att skära ihjäl fortsatte. "Ska du hämta en kniv nu" hörde jag från lillebror och jag gick in och avstyrde det hela. Med dessa ungar så har fenomenet hänt att vi har fått både extra ögon och öron så det är inte mycket som undgår oss och lillebror har inte riktigt lärt sig att prata tyst ännu, men det är väl bara en tidsfråga.

 

I morse var det en annan variant, så fort lillebror sade något så gäspade hans syster vilket naturligtvis gjorde honom galen. "-Mamma, hon gäspar åt mig". Jaha, vad säger man nu då?? Jag sa bara till lillasyster att sluta och fick till svar: "-Vadå, får man inte gäspa eller?." Jodå, men kanske inte hundra gånger per minut bara för att reta lillebror.

 

Men ibland ter dom sig rätt normala, som igår när lillasyster hade en massa papper med sig från skolan som jag skulle fylla i. Ett var om att godkänna om skolan får publicera deras bilder och namn på hemsidan. Lillasyster frågade förskräckt: "-Ska dom lägga bilderna på facebook eller?." "-Näää, sa jag men kanske på skolans hemsida." "-Jamen tänk om dom är fula då!" Japp, där ser vi att storasyster har påverkat henne, helt klart.

 

Sen undrar jag lite över barns drömmar, lillebror har precis blivit medveten om sina drömmar och pratar mycket om det. Han frågar oss vad vi har drömt och så berättar han om vad han har drömt om. I går morse var han helt exalterad när han vaknade och pekade på träden utanför fönstret och sa: "-Mamma, det hänger saker i träden." Det blåste rätt mycket så jag sa att det bara var vinden. "-Nej, mamma, kom och se, jag tror det är hönor som hänger där." Vi gick till fönstret men naturligtvis såg vi inga hönor. Lillebror såg fundersam ut och utbraste: "-Mamma, hönorna kan komma ner från trädet fort men det kan inte jag." Sen fortsatte pratet om hönor hela dagen och jag funderade lite på och han möjligen har hjärnspöken.